Probiotika & mage

Probiotika är levande mikroorganismer som ger hälsofördelar när de konsumeras i tillräckliga mängder. Den mänskliga tarmen innehåller trilljoner bakterier som tillsammans utgör microbiom, vilket påverkar matsmältning, immunförsvar, humör och till och med hudhälsa.

Viktiga probiotikastammar

Lactobacillus acidophilus är den mest kända stammen; stödjer tarmhälsa och laktostolerans. Lactobacillus rhamnosus GG är mest studerad och används mot diarré, eksem och immunförsvar. Bifidobacterium bifidum och B. longum stödjer kolonhälsa och immunförsvar. Saccharomyces boulardii är en jäst (inte bakterie) som är effektiv mot antibiotika-orsakad diarré och resenärdiarré. Lactobacillus plantarum stödjer uppblåsthet och IBS. Flerstam-probiotika innehåller flera arter och ger bredare effekt än enskilda stammar.

CFU och doser

CFU (Colony Forming Units) är måttenheten för probiotika. 10-20 miljarder CFU per dag är vanlig dos för underhåll. 50-100 miljarder CFU används vid akuta tillstånd (diarré, efter antibiotika). Högre CFU är inte alltid bättre; specifika stammar för specifika ändamål är viktigare än totalt antal. Förvaring: vissa probiotika kräver kylskåp, andra är stabila vid rumstemperatur. Läs etiketten noga.

Vanliga användningsområden

Efter antibiotika: probiotika minskar risken för antibiotika-associerad diarré och återställer microbiom. Saccharomyces boulardii är särskilt effektiv. IBS (irritable bowel syndrome): specifika stammar som Bifidobacterium infantis 35624 (i Align) har dokumenterad effekt. Uppblåsthet: Lactobacillus plantarum hjälper vid gasbildning. Resenärdiarré: Saccharomyces boulardii tas förebyggande före resor till högrisk-länder. Eksem hos barn: probiotika under graviditet och amning kan minska risken för eksem hos barn. Vaginal hälsa: specifika stammar av Lactobacillus stödjer vaginal microbiom och kan förebygga återkommande infektioner.